Strålningsdimma

Läge för dimma

Aktuellt 
Högtrycksbetonat väder med svaga vindar samt en sol som står lågt och inte mäktar med någon ordentlig omrörning ger förutsättningar för dimma.
Artikel senast uppdaterad 07 november 2017

Dimma kan bildas på två sätt:
1)    Varm och fuktig luft förs in över ett tidigare kallt område. Kallas advektionsdimma
2)    Då temperaturen faller under natten och det bildas så kallad strålningsdimma.

Gemensamt för de två är att luften kyls av och den vattenånga som är närvarande får allt svårare att stanna kvar i gasfasen. Ångan börjar till sist kondensera till många små vattendroppar som då tillsammans skymmer sikten och bildar det som vi känner som dimma.

I samband med högtryck på hösten bildas dimma övervägande som strålningsdimma. Högtrycket ser till att ge oss ganska svaga vindar och nattetid tillåts då luftens temperatur att falla utan att luften blandas om alltför mycket. Vind kan annars blanda om luften och se till att det från omgivningen ständigt hämtas tillräckligt varm luft så att fukt kan bibehållas som ånga utan att kondensera.

De två varianterna för dimbildning kan också i viss mån kombineras. 
Fuktig luft kan med ganska låg hastighet transporteras in över ett område som nattetid blir kallt nog att bilda dimma med den nyligen tillförda fukten.

En annan möjlighet vid högtrycksläge så här på hösten är minusgrader och nattfrost. Ofta är det dock på det viset att om det bildas dimma, hindrar detta temperaturen från att trilla ner på minussidan. Variationerna är väldigt lokala och gränserna mellan dimma och inte dimma är ofta svåra att förutspå.