Vad betyder egentligen svaga, måttliga eller friska vindar? Jo, kolla på naturen runt omkring så förstår du!

Svag, måttlig eller frisk?

Meteorologi 
Innan det fanns vindmätare var man tvungen att uppskatta vindens hastighet genom att se hur den påverkade naturen omkring oss.
Artikel senast uppdaterad 27 september 2014

I början av 1800-talet utformade den brittiske amiralen Sir Francis Beaufort en skala för att beskriva vindens styrka utifrån segelföring av örlogsfartyg och vindens verkningar. Senare har man gjort motsvarande beskrivning av vindens verkningar på land.

Om rök från en skorsten stiger rak upp kan man lätt gissa att vinden är svag. Men vad betyder det egentligen när vi meteorologer pratar om måttliga eller friska vindar?


1 Beaufort (svag vind): Rök stiger nästan rakt upp.
2 Beaufort: Blad rörs och en vindflöjel (i gott skick) visar vindens riktning.

3 Beaufort (måttlig vind): Vinden sträcker en vimpel, sätter blad och tunna kvistar i oavbruten rörelse. 

4 Beaufort: Kvistar och tunna grenar rör sig. Damm och lös snö virvlar upp. 

5 Beaufort (frisk vind): Mindre lövträd börjar svaja. Vågor med utpräglade kammar på större insjöar. 

6 Beaufort: Stora trädgrenar sätts i rörelse. Det viner i telegraf- och telefontrådar (det är dock lite svårt att hitta några telegraftrådar idag).

7 Beaufort (hård vind): Hela träd börjar svaja. Man går inte obehindrat mot vinden.

8 Beaufort: Kvistar bryts från träden och det börjar bli besvärligt att gå i det fria. 

9 Beaufort: Mindre skador på hus. Rökhuvar och taktegel blåser ner. 

10 Beaufort (storm): Träd ryckas upp med roten, betydande skador på hus.