Tromber i Sverige

Meteorologi 
Även om de tromber som förekommer i Sverige är betydligt svagare jämfört med de extrema som vi har i USA kan svenska tromber orsaka viss skada.
Artikel senast uppdaterad 04 augusti 2017

Varje år registreras ett tiotal tromber i Sverige. Vanligast kan de ses ute till havs under sensommaren eller tidiga hösten. Dessa tromber som även kallas för Waterspouts bildas då kalluft strömmar in över varmt hav, luften nära vattenytan stiger och kan då börja rotera. Luften kyls av då den når högre höjd och vattenångan kondenseras. Vid kondensationen tillförs energi till systemet och virveln intensifieras. Då tromben når in över land finns det inte längre fuktig luft som kan ge energi till tromben utan den dör ut.

Även om det är vanligast med tromber till havs förekommer de också över land. På sommaren när solen värmer på bra kan samma instabilitet utvecklas som vi har till havs då kalluft når in över det varma ytvattnet. Har vi då en fuktig luftmassa som täcker landet finns det gott om energi för att kraftigare bymoln eller cumulonimbus skall utvecklas. I samband med dessa moln förekommer det regnskurar och ibland även hagel och åska. Vertikalvindarna är väldigt kraftiga och om det skapas en viss rotation kan en tromb utvecklas.

Tromber i Sverige varar generellt endast någon minut och blir i diameter mellan 10 och 100 m. De kraftigaste kan nå vindar upp till 50 m/s och kan orsaka skada på skog och byggnader. Vanligast rör det sig dock om ett par nedfallna träd eller avblåsta takplattor. Detta tål att sättas i relation till de ca 1000 tromber som drabbar USA varje år. De kraftigaste når vindstyrkor upp till 130 m/s och kan växa sig till 1-2 km i diameter. Dessa tromber, eller tornados som de kallas i USA, orsakar årligen skador för hundratals miljoner kronor och varje år rapporteras det om ett dödsantal på ca 60 människor.