WeatherPals prognoser

Går det att veta med hundra procents säkerhet hur vädret ska bli? Och hur kommer vi meteorologer egentligen fram till en väderprognos?

En prognos blir till

När du rullar en boll nerför en backe kan du utan att skåda in i framtiden vara rätt säker på att bollen till slut hamnar någonstans längst ner i backen. Även den som inte har läst fysik vet att jordens dragningskraft tvingar bollen i den riktningen.

På liknande sätt använder vi fysikens lagar i form av matematiska ekvationer i en datormodell för att beskriva hur vår "väderboll" sannolikt beter sig.

Varje timme samlar vi information från mängder av mätpunkter runt om i världen för att beskriva för datorn hur vår "väderbacke" ser ut. Sedan låter vi datormodellen med hjälp av detta räkna ut hur väderförloppet kommer att se ut.

Vissa svårigheter finns dock. Det finns till exempel mängder av faktorer som påverkar hur atmosfären beter sig och en del av ekvationerna som beskriver dessa är inte helt perfekta. Även variationer från mätstationerna kan ställa till det. Ett fel i en temperatur eller en trycktendens vid en mätstation kan orsaka ett helt annat väderscenario. Ju fler hinder det finns i backen, desto svårare blir det att förutsäga var bollen till slut hamnar.

En prognos innebär ordagrant en "bedömning av sannolikt händelseförlopp". Det är lätt att ta en prognos på för stort allvar, och bli besviken när den inte stämmer med verkligheten. Trots den mängd informationskällor, och de avancerade hjälpmedel som används för att ta fram en prognos så blir den aldrig hundra procent säker.

WeatherPals prognoser

Den prognos du ser på WeatherPal är baserad på väderdata från tre olika leverantörer, SMHI, YR och den amerikanska globala modellen GFS. Vi jämför prognoserna var för sig med faktiska väderobservationer och skapar ett "viktat" medelvärde, detta kallas för Kombovädret – ett mer sannolikt väder.

SMHI använder en gemensam nordisk vädermodell HIRLAM (High Resolution Limited Area Model) för den korta tidsskalan - prognoser upp till 2 dygn samt en global datormodell från det europeiska vädercentret ECMWF (European Center for Medium-Range Weather Forecasts) som underlag för att ta fram prognoser upp till 10 dygn. ECMWF är ett europeiskt samarbete med ett stort datorcentrum i England.

Prognoserna från norska YR skapas ungefär på samma sätt, Meteorologisk Institutt (motsvarande SMHI i Norge) använder en version av den nordiska HIRLAM för det korta prognoserna och använder även ECMWF för prognoser upp till 10 dygn.

Det amerikanska Väderinstitutet NOAA driver en egen global modell som brukar kallas GFS (Global Forcasting System). Den modellen är nog den mest använda i världen och används i de flesta förinstallerade appar i mobiler, av Google och Yahoo och av alla stora amerikanska väderföretag ex. The Weather Channel.

Därför skiljer sig prognoserna åt.

Orsaken till att olika leverantörers prognoser kan skilja sig åt är att man använder olika beräkningsmodeller. Även den mänskliga faktorn avgör hur man väljer att tolka väderdata, och vilka vädersymboler man väljer för att representera den. WeatherPal översätter dessa symboler och tolkar dem med sina egna 15 symboler. Beroende på hur de olika prognosmodellerna presterar i jämförelse med faktiska observationer från SMHI viktas prognoskällornas information olika då Kombovädret beräknas. Den prognos med mest träffsäker historia kommer att utgöra en större del av Kombovädret.